Hur går det till?

Medvetandet är enkelt att förstå, om du tror att det är så. Av fil. Dr. Lars André.

Ur Avatar Journal 2001
Jag var på Borneo på semester och jag sov ensam på backen i regnskogen. Innan jag föll i sömn tänkte jag lite på hur det skulle vara om en tiger eller om en orm skulle komma och bita mig i tårna. Inget dramatiskt hände förrän jag satt på ett hotell med mina vänner. In kom vår guide med rädsla skrivet i ansiktet. Han bad oss att se ut genom fönstret. Vi kunde se människor samlas i mindre och större grupper. Guiden berättade att det förelåg en risk för inbördeskrig. Han uppmanade oss att söka skydd i närmaste hus om vi skulle bli utsatta för beskjutning. Han uppmanade oss också att inte inleda någon nära förbindelse med flickorna på det ställe vi skulle besöka. Vi var på väg till "huvudjägarnas" land. Det var en spännande färd med kanot uppför floden och vi visste inte riktigt vad det var som väntade oss. Efter en dagsresa kom vi fram till en by där vi inkvarterades i hövdingens hydda. Atmosfären var lite spänd och hövdingen såg sträng ut, men så kom hans tre, fyra år gamla barnbarn gråtande in i rummet. Hövdingen tog upp och tröstade barnet, precis som vilken annan farfar som helst skulle göra och det blev uppenbart för oss att vi människor i grunden är väldigt lika varandra. Vi har alla samma ursprung.

Jag håller föredrag och workshops för ledare och grupper och ibland börjar jag med att ligga på golvet ute bland åhörarna. Tänk dig att du själv skulle göra det. Du skulle se massa skor och strumpor och de skulle alla se olika ut. Allt medan du reser dig upp och närmar dig scenen börjar du se och uppleva människor som sitter framför dig. Det är samma universum sett från olika synvinklar. På scenen har du större möjlighet att välja upplevelse eftersom du har en överblick. På golvet kan du i stort sett bara välja skor och strumpor. Medvetandet eller om vi vill kalla det för sinnet, fungerar ungefär på samma sätt. Om du har en överblick i ditt eget sinne, så är det ganska enkelt att förstå. Detta är Avatar®s väg.

Något annat jag brukar göra på mina föreläsningar är att vika ett papper. Du kan själv också göra det nu. Ta ett ark papper. Tänk på detta papper som om att det var du någon gång i livet när du var livligare, ett tillfälle innan du börjat fundera över relationer, lån, arbeten o s v. Kanske det var under dina tidigaste levnadsår. Du hade tillgång till 100% av dig själv. 100% av din energi. Om du hade en upplevelse så lade du in all din energi och entusiasm och efteråt återgick du till ditt lugna varande. Vid någon tidpunkt hände så något annat, du fick ett budskap att något du gjorde eller något du uttryckte inte var okay att göra. Du bestämde att det här var inte du. Du stängde av en del av dig själv och det var lite grann ungefär som att vika pappret en gång. Och nu fanns helt plötsligt bara halva du. När processen väl startat fortsätter den tills där inte finns mycket energi och entusiasm kvar. Du invecklar dig själv mer och mer. Kanske köper du dig en ny bil eller skaffar en ny fru/man för att få lite fri energi, men glädjen är kortvarig. Det logiska sättet att hantera ditt liv är att du upplever och utvecklar dig tillbaka, dit där du en gång startade. Detta är att komma "Åter till ytan." Det här är personlig utveckling. Allt annat är personlig inveckling.

När du en gång kommit tillbaka till den fria ytan kommer du att se mönstret från vikningen/invecklingen. Detta mönster är dina minnen och dina föreställningar som hållit dig inlåst. Mönstret finns fortfarande där och du har inte förlorat något, men nu är du fri att välja. Du står på scenen och kan välja din egen föreställning. Det här är att "Leva utifrån din fria vilja."

Att frigöra vad helst du har i ditt medvetande (i ditt sinne) är inte mycket mer komplicerat än att veckla ut ett papper, som du har vecklat in, om du tror att det är så. Det här är Avatars gåva.