Hur går det till?

Gurkor, den fria viljan och Avatar
Ur Avatar Journal, 1988

Du och jag har redan känt till det och vi har läst böcker av visa män som pratar om att vägen till oss själva handlar om att släppa beteenden och föreställningar, som står i vägen för den vi är innerst inne. Men för mig föll alltihop på plats och blev en fullt ut upplevd sanning, först nu i sommar när jag pysslade om mina gurkplantor.

För första gången känner jag mig övertygad om att jag beskriver sanningen. En sanning som jag har haft med mig hela livet, men som jag inte sett, just därför att jag har sökt efter den. Först sökte jag under min tid som forskare i molekylärbiologi, genom att i mesta möjliga mån, försöka reducera verkligheten och därefter sökte jag under sju år, både inom alternativa och mer etablerade psykologiska skolor.

Mitt sökande har visserligen gett mig mycket på många olika plan, men det gav mig inte sanningen. Den upptäckte jag i sommar på min kolonilott, då jag på en djupare och en mer känslomässig nivå faktiskt insåg att det jag upplever är sant. Kanske bara min sanning och just nu, men varför skulle det inte räcka?

Jag noterade att plantorna växte bättre när de fick vatten, under en period av torka och att plantor med bättre utrymme växte bättre än de som stod tätare. Jag såg också att mina växter i allmänhet utvecklade sig bättre än grannens, på grund av att jag konsekvent drog bort ogräset med rötterna, emedan han konsekvent bara skalade av de synliga gröna delarna på ogräset. Ganska enkelt eller hur? Om plantorna får utrymme och rätt näring så växer de bra.

Varför skulle jag i grunden fungera annorlunda, om mitt syfte med livet är att uppleva det och att tillåta mig att utvecklas?

Teorier kan naturligtvis vara både intellektuellt stimulerande och viktiga om jag vill skapa förändring i den materiella världen, men de har väldigt lite med livet att göra och då menar jag, att känna mig levande och att uppleva det jag avsiktligt väljer att uppleva. Min erfarenhet är att de flesta idéer som har med det själsliga livet att göra, också är överflödiga om mitt syfte med livet är att känna mig levande och att växa och utvecklas.

Jag känner mig levande när jag upplever något och sedan släpper det för att uppleva något annat. Då är jag i "flödet" och i harmoni med mig själv och omgivningen. Det är min förmåga att känna skillnader mellan varmt och kallt, sött och surt och etc., som gör att jag känner mig levande. Om jag inte är i "flödet" och inte känner mig levande så har jag antingen mer eller mindre stängt av förmågan att känna eller också sitter jag fast i motstånd mot att känna vissa saker. Vägen hem är att ta bort allt det som står i vägen för mig att känna det som är, oavsett om det är varmt eller kallt.

En skillnad och en fördel vi har som vuxna människor, jämfört med gurkplantan, är att vi själva kan ge oss näring och se till att rensa bort vårt eget ogräs, om vi är villiga att ta fullt ansvar och sluta skylla på omständigheterna. Vårt ogräs består av oönskade återkommande beteenden som hindrar oss att fullt ut känna det som är. Man kan naturligtvis göra som min odlingsgranne och åtgärda symptomen och försöka hålla bort det som finns på ytan eller som en annan odlingsgranne, som överhuvudtaget inte tog bort ogräset. I psykologisk mening kan det handla om allt från överdriven prylfixering eller drogmissbruk till en hängivenhet för andliga upplevelser eller vetenskapliga teorier, som på ett ytligt sätt verkar åtgärda problemet och därmed får oss att känna något annat än det som är. Eller man tar bort ogräset med rötterna.

Om syftet med sökandet är att vi vill känna oss levande så anser jag att oavsett vilken andlig eller mer psykologisk inriktad skola vi nu än följer, så bör den leda fram till att vi tar hand om problemen vid rötterna. Det finns en väg som leder till detta resultat. Det är en kurs som heter Avatar.

Avatar är ett antal tekniker som lär dig hur ditt eget medvetande fungerar.

När du under stöd av en erfaren lärare väl lärt dig tekniken har du nyckeln till en värld, där du själv skapar dina upplevelser genom att eliminera tidigare undermedveten programmering och genom att anta medvetet valda föreställningar - definitivt ett gränsöverskridande tillstånd.

Jag tror inte att gurkplantan sitter och hoppas på att ett UFO eller något andligt eller vetenskapligt genombrott skall ge den vad den behöver. Jag tror att gurkplantan är ganska nöjd om någon tar bort ogräset och vattnar. För mig är denna någon, jag själv.

När jag väl har rensat i min egen trädgård, kan jag gå på upptäcktsfärd och själv välja en sysselsättning och en världsbild eller filosofisk teori som passar mig, likt gurkplantan som slingrar sig än hit än dit för att få maximal tillgång på sol. Jag vet inte om det finns någon fri vilja i absolut mening, men jag vet att jag kan välja att gå till höger eller till vänster när jag går på en gata. Jag vet att jag tycker om att stå naken i sommar-regnet eller att äta solvarma jordgubbar. Och jag vet att jag tycker om att odla gurka.

Artikeln skriven av, fil Dr. Lars André